Fäbodverksamheten var ett bristtecken i jordbruksekonomin. Det saknades åkermark, medan skogsbete fanns i överflöd. Alltså drevs korna på skogen och mjölken förädlades på fäbodvallen. I Antnäs fanns ursprungligen tre fäbodvallar: Kvarnvallen, Mittivallen och Orrtjärnvallen. Alla etablerade bondgårdar hade egen fäbodladugård och de flesta även egen stuga. Skärets fäbod, Skärsfäboden, tillhörde Skäret och kom troligen till i början av 1700-talet. Berättelser och legender om byar är ofta förknippade med deras fäbodar. Vistelsen där, det tillfälliga boendet, krävde ofta improvisation för att lösa arbetsuppgifterna. Det var kvinnornas värld runt korna och mjölken, det var kvinnorna som sov i stugorna, som letade korna och mjölkade. Kvällsträffar i stugorna med kaffe och småplättar samt ansamlingar av ungdomar om lördagskvällarna med lekar och ringdans blev i all sin enkelhet minnen för livet.
Hårt kroppsslit och värdiga umgängesformer samsades. Närheten till en natur som var lite mindre förädlad än den i byns omedelbara närhet, stimulerade fantasier om övernaturliga varelser och ting. Fäbodarna utgjorde i många avseenden ett gränsland i bondesamhället. De hade lyskraft och ristade spår i historien.
På skärets fäbodvall vaktar numera den ståtliga tomten Ante. Vill du besöka Skäretsfäbodvall följer du kartan nedan.